FORUM AQUA - COMPETITION

Strängnäs, Sweden

Competition 2017

Collaboration with Ateljé Nord

www.atelje-nord.se

BAKGRUND

De äldsta spåren av människor i Strängnäs dateras tillbaka till 6000 år f kr. Staden ligger vid mälaren och dess framväxt förklaras med den strategiska placeringen. I skärningspunkten mellan goda sjö- och landförbindelser var den ett starkt fästeför vikingarna, och nuvarande domkyrkoberget tjänade som offerplats redan innanstaden kristnades och domkyrkan så småningom uppfördes.

Strängnäs omnämns som biskopssäte vid 1120 och den första delen av domkyrkan, kärnkyrkan, började byggas i mitten av 1200-talet. Förutom under den katolska tiden har ytterligare byggnader tillkommit sparsamt över seklen, dels som utbyggnader av själva kyrkan, dels som nya byggnader i anslutning till kyrkan. Det är på denna historiska plats som en ny byggnad ska uppföras.

Tävlingsuppgiften är att ta fram ett förslag på helhetsgrepp för domkyrkoberget, med programfördelning. En stor del av uppgiften är att ta fram ett koncept och gestalta en ny byggnad som kan samnyttjas av Strängnäs Stift, Strängnäs Domkyrkoförsamling med Aspö, Europaskolan samt Kungliga Biblioteket.

KONCEPT

Vår ingång i uppgiften är vattnet, som har en central roll i såväl Strängnäs historia som i den kristna symboliken. Strängnäs strategiska placering vid vattnet verkade förstort inflytande inom rikets administration, handelsförbindelser och inte minst kyrkligt inflytande i form av biskopssäte. Inom kristendomen betraktas vattnet som helandeoch renande, och är en viktig del i ett av den protestantiska kyrkans två sakrament - dopet.

Ambitionen är att skapa en byggnad där vattnet lyfts fram som en framträdande del i arkitekturen, och blir en symbolisk länk mellan staden och kyrkan. Här möts de två begreppen och bildar Forum Aqua - torg vid vatten.

PROGRAM

I programfördelningen har vi tittat översiktligt på de befintligabyggnaderna på tomten och på domkyrkans olika rum, med huvudfokus på den nya byggnaden. Programmet i den nya byggnaden kompletteras med funktioner i Tryckerihuset och Domkapitelhuset, exempelvis gemensamma sammanträdesrum för församlingen och stiftet. Domkyrkans norra vapenhus återfår sin status som entré, och kopplar på det nya kalkstensstråket på berget. I domkyrkans underutnyttjade ytor kan även mindre funktioner inrymmas.

Tanken är att samla människor med olika intressen och förhållande till kyrkan under samma tak, samtidigt som domkyrkans rum, Tryckerihuset och Domkapitelhusettillgängliggörs för fler människor och sammanhang.

I själva byggnaden följer programmet den konceptuella indelningen mellan stad och kyrka, där de publika funktionerna ligger i bottenvåningen och riktar sig mot Stora torget, och kyrkans lokaler är orienterade mot domkyrkoberget, med entré och information. I mitten av byggnaden ligger en ljusgård, som håller ihop byggnaden visuellt, med siktlinjersom underlättar rörelsen mellan rummen och skapar flermöten och kontakter mellan människor. En högdel mot öster omhändertar arbetsplatserna. Kontorsrummen har utsikt mot Mälaren respektive domkyrkan, och avgränsningsbara sammanträdesrum är förlagda i gavlarna. Högst upp i byggnaden, i norr, ligger kapellet, med utsikt mot både Mälaren och domkyrkan (fig 6).

Biblioteket är förlagt i en tyst del av souterrängplanet, med fönster mot ljusgården och vattnet. Det möbleras med gott om sittgrupper både inne och ute, som kan användas av Europaskolans elever att studera vid. Utställningsytor är förlagdapåplan0ochplan1,ianslutningtillkommunikationsytor och fönster från ljusgården. Den stora samlingssalen ligger på plan 1 med egen entré från kyrkan, för mer privatasammankomster som dopfika, bröllopsmottagning m m. Denär också avgränsningsbar till tre sektioner, och kan användas för föreläsningar, mindre middagar, större möten osv.

PLATS

Som en inledande övning identifierade vi tre platser med störst möjlighet att hantera programmets storlek, med hänsyn till den befintliga kulturmiljön och de historiskabyggnaderna i tävlingsområdet (fig 1, Situationsplan). Plats 1 är söder om kyrkans huvudentré, i den nuvarande äppellunden. En byggnad på denna plats skulle ha en tydlig tillhörighet till domkyrkoberget och det sakrala sammanhanget. Plats 2 är norr om domkyrkoberget, på Stora torget. En byggnad här skulle i hög grad tillhöra den profana staden. Plats 3 är den nuvarande parkeringen i nordöstra hörnet av domkyrkoberget, i vinkel mellan Djäknegården och Roggeborgen. En byggnad här skulle kunna omhänderta övergången mellan den profana staden och det sakrala berget. Valet av denna plats stärker vattnets konceptuella betydelse för byggnaden, som en sammanbindande länk mellan staden och kyrkan.

Byggnaden är främst till för stiftet och församlingen, men det är också viktigt att den på ett tydligt sätt vänder sig mot de övriga verksamheterna i omgivningen samt själva staden. När det gamla rådhuset är ombyggt till bostäder, och Stora torget har blivit parkeringsyta, har platsen i någon mening förlorat sin medborgerliga identitet. Härfinns en god möjlighet för kyrkan att erbjuda publika funktioner, som i viss utsträckningkan återskapa en känsla av gemensam tillhörighet. I alla händelser skulle det öka attraktiviteten för denna del av staden.

I upplevelseinventeringens kartläggning av rörelsemönster framgår att platsen avslutar ett huvudsakligt gångstråk från Gyllenhjelmsgatan i väster, som passerar norr om domkyrkan. Vid den fristående portiken norr om högkoret splittras stråket, och tar olika vägar förbi Djäknegården (fig 2). Ett genomarbetat landskap kan skapaen tydligare passage och samla ihop flödet, vilket i sin tur skapar fler möten ochstärker sammanhanget i stort (fig 3). En byggnad här avslutar dessutom tomten mot öster, och skapar en tydlig inramning av ensemblen av kyrkobyggnader när besökare närmar sig från bägge håll. Den ligger centralt i sitt sammanhang - det närmastegeografiska läget mellan de olika verksamheterna som vill bruka byggnaden (fig 4), samtidigt som den tydligt knyter an till såväl staden som kyrkan (fig 5).

GESTALTNING

Det centrala greppet i byggnadens gestaltning är vattnet. Byggnaden uppförs runt en ljusgård med vattenspegel, som omhändertar byggnadens dagvatten. Takfoten mot ljusgården har ingen hängränna, regniga dagar droppar vattnet från plåtkanten direkt ned i vattenspegeln. Ljusgården har formen av en triangel, som riktar sig med spetsen mot domkyrkotornet. Domkyrkan ligger i fonden när besökarna går upp för trappan, från entrén mot Stora torget till entrén mot kyrkan, ett plan ovanför (fig 7). Förutom sinnliga och symboliska kvaliteter, har vattnet även en praktisk funktion. Genom att spegla himlen kommer dagsljuset längre in i souterrängplanet och de mörka delarna av byggnaden.

I övrigt strävar förslaget efter en saklig och återhållsam arkitektur, i den meningen att den inte innehåller några vidlyftiga formövningar. Byggnaden lyfts fram av dess skala och proportioner, en hantverksmässig materialitet samt sitt historiska sammanhang. Avsikten har varit att skapa en mer luthersk byggnad, än katolsk eller ortodox, och att försiktigt inordna sig i sammanhanget.

Gestaltningsmässigt har vi arbetat med bekanta element inom historiserande arkitektur - sockel, fönstermur och takfot.Det bruna teglet med långsmala stenar i danskt förband, med mörkt infärgade fogar, tillför en ny särart till tegelfamiljen på Domkyrkoberget. Fönsterraden på plan två och fem hämtar inspiration från putsmotiven på Djäknegårdens gavelspetsar. De ger en rytm till den nya volymen, som påminner om tandsnittsförbandet på Roggeborgens takfot samt avslutar byggnaden mot himlen.

Samma angreppsätt gäller landskapet. Ett tillägg som försökerbevara parkens befintliga kvaliteter, samtidigt som det tillför enny årsring, gestaltat med inspiration av detaljer och material från platsen, och lyfter helhetsupplevelsen.

© 2019 by Love Liljeqvist

  • Grey LinkedIn Icon
  • Grey Instagram Icon